Torsdag betyder...

...Fredag imorgon och jag borde vara själa glad då jag får hem min lilla nya misse imorgon. Men jag är inte det. Känns som det mesta suger för tillfället (positiva jag). Känns som jag inte har ett liv, men jag har ett liv och vad gör man med det...Jobbar en j-vla massa och säljer noll. Förra veckan var en katastrof vecka, hade 8 visningar och bara 0-3 spekulanter på varje visning. Fick ihop 1 av 8. Håller den statistiken i sig så blir det inget bra. Marknaden är helt körd just nu och stor del, till det har förmodligen bankerna och deras j-kla utlåningsrestriktioner. Släpper de inte på detta snart så kommer marknaden bli katastrof (som jag känner det just nu=positiva jag). Många visningar även denna veckan, 4 st+ omvisningar och möjligtvis att jag får ihop 1 utav dem..... Har en hel del hus ute på marknaden, vilket vanligtvis brukar betyda mycket att göra men här är helt dött. Knappt någon som ringer ens. Vad händer!?

Nå väl nog om jobb. Längtar efter att få tillbaka min glädje, jag vill få tillbaka min lycka och jag vill finna nya drömmar och mål. Men jag gör inte det.
Jag har allt man kan önska sig så som en underbar sambo, hus, bilar, missar och ja en ny självgående gräsklippare (med lite ironi) men här står jag. Allt detta är materiella ting och jag värdesätter dem knappt. Jag vill finna min själ, jag vill finna och ha tid för allt det jag tidigare uppskattat i form av icke materialla ting. Det känns som mycket i livet just nu handlar om jobb och en massa måsten med hus och hem. Det blir inte mycket tid över för att njuta av livet, att träffa vänner, familj och bara få vara. Längtar efter en lugn promenad i skogen, få sätta sig på en sten och bara lyssna på fågelkvitter och känna doften av skog. Känner nog en inombords stress över allt och förmodligen blir jag mer stressad över och saker och ting för att orken är minimal efter sorgen. Vet inte hur jag skall kunna gör för att må bättre igen, förutom att dra ner på tempot och få tid över till annat.

Ett ekorrehjul som bara snurrar på tills dess att jag själv sätter stopp. Tur att vi har semestern framför oss. Tid för annat än måsten. Patrik tycker jag gnäller över alla måsten, men det blir en stress för mig även om det inte är mer måste än vad alla andra kanske har. Det känns som om jag mer och mer längtar efter att hinna med livet....

Tur att det är snart är helg. Patrik åker till Mora för att träffa sina vänner sk killhelg och jag åker för att hämta hem Signe imorgon efm. Smilla ska med och sedan sova över hemma hos oss så det blir en riktig tjejkväll för henne, mig och de två kattdamerna. Ska bli mysigt att träffa Smilla igen och hon tycker att det skall bli roligt att få följa med och hämta hem en kattunge och sitta och fundera på nytt namn till Signe. Mysigt!

Jag hoppas på att Selma och Signe kommer att gilla varandra och att Selma uppskattar att få en kattkompis. Tror hon saknar det ibland....

Jag hoppas också på en lugn helg men mycket energi!

Mina drömmar är så mycket bättre.
Mina drömmar är så mycket mer.
Mina drömmar är något bortom bergen.
Något som ingen annan ser........

Ännu en helg...

...Har passerat. Det var nu åter hel evighet sedan jag skrev här men tiden finns inte riktigt och inte heller lusten. De få stunder som är lugna vill jag bara vara, sitta en stund och filosofiera eller bara surfa runt för mer oviktigt vetande.

Förra helgen var vi med jobbet i Rom. Det var en helt otrolig upplevelse och VILKEN stad, jag fullkomligt älskar den och hade kunnat tänka mig en månad eller två där nere. Vi åkte ner på lörd morgon, var och tittade på Milan-Roma (0-0), åt god mat, gick och storsade i Rom, var på sightsing med svenskguide, åt gott och bara njöt av livet. Det var underbart. Vill helt klart tillbaka. Kom hem månd natt för att gå till jobbet på tisd. Veckan har annars rullat på i vanlig takt... Helgen likså.

Helgen har bestått av en massor av pyssel med huset, tvätt av fasad, impregnering av fasad, planteringar av blommor, ogräsrensning etc. Samtidigt som jag njuter av tiden i trädgården så kan det kännas som livet bara är fullt av massor av måsten. Finns ingen direkt tid att ta hand om sig själv och det man gillar. Tyvärr, men hoppas att det är en kort tid i mitt liv som det faktiskt kommer att vara så.

Jag mår inte direkt jätte bra, även om livet flyter på och jag sällan numera talar om min älskade syster och mina känslor, så finns det med mig i kropp och själ ständigt. Vissa dagar lite lättare än andra men oftast ändå jävligt jobbigt. Att veta att jag i hela mitt framtida liv kommer få leva med sorgen, saknaden och längtan efter Linda gör det näst intill olidligt att klara av. Men jag måste vidare.... Jag måste göra det bästa av mitt liv. Jag måste kämpa...

Mina drömmar är så mycket bättre,
Mina drömmar är så mycket mer,
Mina drömmar är något bortom bergen,
Mina drömmar är något som ingen annan ser!