...Faktiskt hösten att närma sig och med det regn, blåst och busväder. Det känns i luften nu och det är tråkigt att lämna sommar, sol och bad bakom sig. Jag håller tummarna för att vi har en vacker höst framför oss med mycket höstsol. Veckorna har en tendens att bara springa iväg när man är tillbaka på jobbet. Tyckte gårdagen kändes lång men idag är vi redan halvvägs in i veckan. Har haft en något behagligare vecka och jag varit riktigt glad när jag trallade hem vid 18-tiden i måndags. Vad mycket det gör för kvällen att komma hem vid 18-tiden istället för 2 timmar senare. Tog det ganska lugnt och började pysslade med sortering av min älskade systers krämer, smink, hår-grejer, parfymer etc. Det har stått på vårat kontor ett tag och jag har inte riktigt orkat ta tag i det. Jag blir lika förvånad varje gång när jag inser vad grejer hon hade, typ 3 oöppnade underlagskrämer, 5 olika (och bra märke)oöppnade puder, ett antal oöppnade mascarer och ögonskuggor, massor av hårspray av samma märken nästintill fulla, fina och dyra ansiktskrämer en del öppnade och en del oöppnade....Min äslakde syster köpte också alltid bra grejor, kosta vad det kosta ville. Jag vet inte, men jag får känslan av att min älskade syster dämpade sin ångest med shopping. Och det är inte direkt första gången jag får den känslan! Hur som helst så har jag tagit tillvara på en hel del men allt går tyvärr inte att spara. Känns dock hemskt att göra sig av med sådant som älskade syster köpt för surt förvärvade pengar....
Nu börjar det mesta bli klart med allt det här och det känns skönt att lämna det bakom sig även om det är vemodigt att avsluta dessa kapitel. Man avslutar en del av sin syster och hennes liv kommer på något sätt längre och längre bort, det hon har skapat och älskat.....
Men det är ju så det är, ju längre tiden går desto längre bort kommer den tiden vi fick tillsammans. Hemskt men sant. Jag önskar jag kunde stoppa tiden där den var innan, vrida tiden tillbaka till mitt "vanliga liv" men det går inte. Det vet vi ju alla om. Hur mycket jag än vill, hur mycket jag än önskar, så är jag fortfarande här och nu.
De senaste dagarna så har jag känt en gnutta mer energi i kroppen och faktiskt mer livlust. Livet börjar på något sätt att rulla igång igen. Det känns skönt men också lite svårt att erkänna. Samtidigt så vet jag att det kommer bra och det kommer dåliga dagar/stunder/ögonblick(och det gör det för oss alla oavsett situation i livet) och imorgon, eller om en timme, kan vara en sådan dag när man helst av allt vill stanna kvar i sängen med ett täcke över huvudet men jag får försöka att vara glad över dagen och den energi som infinner sig idag. Här och nu!
Jag längtar också efter helgen, en helg i lugnets tecken, förmodligen ( Kanske att Patrik åker med till Köpenhamn på lördag med övernattning i Malmö och Elfsborgsmatch på söndag). Som det ser ut nu skall jag ut i skogen med min kära far och plocka kantareller på lördag,möjligtvis att jag stannar hemma hos mor och far över natten om Patrik åker iväg, planerar att fixa med blommorna i trädgården på söndagen(byta ut sommarblommor mot höstblommor) och bara pula i hemmets lugna vrå. En härlig helg helt enkelt. Hoppas energin håller i sig- Mitt nya liv!
Ja, hur kunde jag tänka mig en så fin helg, mina fantasier och förhoppningar skenar ibland iväg. Jag skall göra det till en bra helg så gott jag kan men den kommer även innehåll lite tyngre saker som jag helt för stunden hade trängt bort. Än en gång ser jag hur jag på ett ögonblick kan svänga.... Jag måste ut till älskade systers hus och ta "avsked", det blir sista gången att besöka hennes paradis och det stället där hon faktiskt valde att avsluta sitt liv. Jag har tänkt att åka dit ut själv, sätta mig ner där det skede, tända ett ljus och bara vara nära/minnas och ta avsked av den platsen, ta avsked av hennes paradis och hennes framtid. Därefter skall jag åka till hennes grav och ta med mig lite vackra blommor SÅ overkligt att behöva åka till sin älskade syster grav och veta att det är något jag får göra om och om och om igen genom mitt liv.... Jag bara undrar Älskade Syster,varför lämnade du livet och oss?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar