tisdag 12 april 2011

Då var man 33 år och ett nytt...


...År har börjat. Kan väl inte säga att det känns varken bu eller bä men det är bara att inse att åren de går. Ibland känns det som att det senaste året har stått still pga det som hänt min kära syster medan det andra stunder känns som att det gått ganska så snabbt. Ett helt år har passerat och lite till sedan vi fick vårt chockbesked och vi står upp. Det känns bra!

Nå väl, jag har haft en fin födelsedag med frukost på sängen och paket, fullständigt omhändertagande av hjärtis(så gött att slippa tänka och planera på morgonen. Detvar en lugn dag på jobbet och jag kom hem i tid för att hinns njuta av dagen. Patrik kom hem lite senare. Vädret var underbart igår så jag tog porschen ut till Lindas grav för att tända ett ljus. Satt i gräset och snackade med syster lite (hoppas hon hörde), lyssnad på fågelkvittret och mindes gamla minnen. Det var skönt och vackert att för en gång skull faktiskt vara vid graven själv, det var länge sedan sist. Det var fint med lite egen tid hos Linda på min dag. Hemma igen så tog jag på mig mina fina (och nya) joggingkläder och de nya (turbo-)skorna som hjärtat gett mig i present. På väg ut, på jogging tur, så kom faktiskt hjärtat hem och han hade med sig fler paket. Paket är alltid trevligt. Det gillar jag och jag han öppna dem innan joggingen lockade:) Jag gav mig ut ensam och när jag väl kom hem igen (det var tungt trots nya kläder och skor *skratt*) var grillen igång, fint dukat och massor av ljus i uterummet. Ibland har man det bra. Borde helt klart fylla år lite oftare om det är så här varje gång!

Med andra ord så började mitt nya år väldigt bra och får väl även nämna att det slutade väldigt. I söndags var jag och hjärtat och kollade på en ny liten familjemedlem :) Så inom kort blir 3 st 4 st i familjen. Behöver något nytt i mitt liv att se framåt så hem kommer, om ca 7 veckor, en liten Ragdolltjej vid namn Signe (om allt går som det ska med veterinär undersökning, vilket jag förmodar och utgår ifrån). Gudomligt söt och min längtar efter henne är stor. Ragdoll verkar vara en väldigt trevlig ras som jag tror att min älskade lilla Selma kommer passa utmärkt ihop med!

Med andra ord rullar livet på, lite mindre jobb det sista, trögt med försäljningarna men jag njuter istället av att komma hem i tid och faktiskt hinna LEVA även på vardagskvällarna. Det är underbart och det är livet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar