...Vecka. Har haft en lugn vecka med lite mömten inplanerat och inga visningar för att nästkommande vecka ha desto mer inplanerat. Ganska skönt med en lugn vecka (och kort då jag skall vara ledig fred och månd). Det behövs ibland. I mitt har det väl annars inte hänt så mycket mer än att jag uppskattar att få komma hem i tid emellanåt. Det är så skönt med lite längre kvällar hemma i huset och att hinna se halv åtta hos mig det uppskattas. Det brukar kunna passa bra med middagen till detta lättsamma program (iaf de lugna veckorna). Idag blir det dock en längre kväll med lite utbildning på Boråskontoret. Det är jag dock mindre lust för. I morgon blir det kontorspyssel, tidig hemgång och besök vid graven för att tända ett ljus eller två hos Linda.
Livet trillar på och det känns så ofattbart det som hänt och att syster inte finns med oss längre. Som jag skrivit tidigare, så känns det enklast att leva när man kan "låtsas" att det inte har hänt.... Det är svårt att ta in att det verkligen är så. Det känns som Linda skall ringa vilken sekund som helst eller knacka på min dörr där hemma. Men så är det ju inte. Det vet jag ju. Jag saknar min älskade syster och det kommer jag att få göra i resten av mitt liv, det känns tufft men går tyvärr inte att förändra. Ta hand om era när och kära väl så länge de finns med oss här på jorden. En plötslig dag kan det vara försent och då går inget att förändra längre. Säg de vackra orden till varandra så ofta ni kan och berätta vad ni betyder för varandra när lusten faller på. Håll inget inombords och försök att inte skiljas åt som ovän med någon. Det kan du få ångra i hela ditt resterande liv. Ta vara på livet som det är och försök att njuta av de stunder som du ges för en dag kan allt ha förändrats.
Jag skall försöka att tänka på att ofta tala om för mina nära och kära hur mycket de betyder för mig och att jag är glad att de finns.
Jag skall försöka att bli bättre på att ta tillvara på det livet som getts mig och vara glad över att jag mår (hyfsat-) bra i mig själv och med mig själv.
Jag skall försöka att inte grubbla och fundera så mycket utan acceptera läget som det är.
Jag vill inte sitta här när jag är 70 år och funderar på vart mitt liv tagit vägen, jag vill få en fin resa med många minnen och äventyr berikat av alla mina nära och kära som finns här i livet hos mig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar