Snart är även...

...Mars över och vi har nu gått över till sommartid igen. Så idag när jag kom hem vid halv åtta tiden var det ljust ute och visst ger det lite mer energi. Funderade på promenad alt mitt favvo program halv åtta hos mig. Tittar gärna på detta om jag är hemma i tid, med andra ord blev det ett ganska så enkelt val:)

Det var nu nästan två veckor sedan jag skrev sist igen. Det blir långt mellan varven nu men tiden är som alltid en brist vara. I helgen har vi varit i Vemdalen med några utav Patriks vänner. Vi åkte i onsd efm för en övernattning i Sälen och kom hem igår. Puh över 75 mil på en dag det var drygt och inget jag vill göra om igen. Men vi har haft det trevligt, fina backar, roligt umgänge och afterski samt en mycket fin och rymlig stuga. Så vi har haft det bra förutom en dag med mycket ångest och tankar på min syster. Men det är bara att inse, de kommer att följa mig varje dag livet ut, var jag än är.

När vi åkte hemåt igår trodde vi att vi skulle få se våren när vi kom hem men INTE då... Det var nästan snöstorm (och då har jag bara tagit i lite). Jag längtar så enormt efter våren i år, att få se solen som också kommer att ge mig energi. Förra året var bara katastrof och man visste knappt om det var vår,sommar eller höst. Jag sket i vilket, livet var inte roligt. Inte utan min syster. I år önskar jag iaf att kunna få njuta av solen trots den smärtan jag bär inombords. Att önska detta borde väl knappast vara allt för mycket begärt.Tycker jag är värd lite sol och den energin som den kan ge en människa. Hoppas våren anländer snart!