Lördag

Nu har det gått ett tag sedan jag skrev här och anledningen till det är väl att det bara inte har blivit av helt enkelt. Har haft en del att pyssla med på jobbet och inte direkt tid för eftertanke och privata saker.Hur som helst har jag lyckats få ihop en del försäljningar nu under feb vilket är positivt i sig. Känns gott och ger lite energi.

Att ha passerat årsdagen då Linda lämnade oss känns skönt, det var som ett nytt avstamp liksom, att påbörja år 2 utan henne här i livet hos oss. Jag kom på mig själv igår när jag kom hem med tanken att jag nog faktiskt har accepterat att livet blev som det blev och att Linda inte längre finns med oss. Jag tänkte denna tanken även idag vilket borde vara ett framsteg i sig. Jag säger inte att jag förstår hennes beslut, men jag kanske har accepterat att hon inte längre finns här hos oss.
Fast jag vet att även om jag har denna känslan nu och förtillfället så kan det vara helt annats om 1 min eller om ett dygn eller så. Känslorna pendlar så från ok till katastrof. Vilket är påfrestande i sig faktiskt.

Vid lunch idag så brast jag upp i asgarv över att Patrik sa att jag inte hade skottat uppfarten en enda gång i året(Hur kul kunde det vara?). För att i nästa stund bryta ihop i tårer. Patrik frågade då mig varför jag alltid bryter ihop i tårar när jag skrattar. Och han har faktiskt rätt i att jag gör det. Varför det vet jag inte ... Men det kanske är något jag borde fundera på och kanske jobba vidare på/med... Jag vet inte om det kan vara några skuld känslor över att jag skrattar eller vad det är som händer inombords men jag bara bryter ihop. Ofta händer det när vi sitter och äter just.

Smilla var hos oss förre gående helg och det var som vanligt väldigt mysigt. Vi var nere i Varberg och hälsade på ett par bekanta med barn i samma ålder som Smilla. Dagen spenderades på leklandet där nere. Förutom att jag fick typ ryggskott eller något liknande så var det en mysig dag som vi avslutade med melodifestival och pizza hemma på Sjöviksgatan. PÅ sönd hälsade vi på hos mormor och morfar.

Idag skall vi själva åka ut till mor och far för att planera lite inför den kommande trippen till Sälen. Hade det inte varit för det hände är jag tveksam till om de någonsin kommit med oss till Sälen men nu hoppas jag att de ser framemot några dagar hemifrån. Far gör nog det alldeles säkert, mor är jag lite tveksam till då hon verkligen älskar att vara hemma Hur som helst så hoppas och tror jag att vi får några mysiga dagar tillsammans med Patriks föräldrar.

Ytterligare planerade händelser i vår är en skidresa med Patriks vänner, dop Helsingborg och lite annat smått och gott. Jag ser verkligen framemot våren och håller tummarna för att kunna njuta av den mer detta året även vad jag gjorde förra våren. Känns som föregående vår bara försvann och är som i en dimma. Inget var speciellt njutbart före gående år, men jag ser framemot detta år med tillförsikt och glädje!