Fy fasen...

...Rullade ner lite på min blogg och inser då vilken tung blogg man har.... Bara massa text och inte vilken text som helst utan tung, smärtsam och sorgensen text om ett liv efter att ha förlorat min syster. Upprepning efter upprepning, tårar efter tårar, nedstämdhet efter nedstämdhet och så vidare. Men, som skrivet i början så är den till för mina innersta tankar, känslor och ett försök till bearbetning. I framtiden hoppas jag kunna skriva lite mer positivt,om ljuset i mitt liv och min framtid, en text med glädje och lycka trots det svåra.... Jag ser framemot den tiden med längtan!