...Vecka som har segat sig fram saktare än tåget.Hade en väldigt taskig söndag som avslutades med knasigheter och en bättre start på veckan kunde jag fått. Helt slut på energi och lust. Haft övertagande av Lindas hus i veckan, idioter till köpare av hennes paradis och jag önskar att de aldrig hade fått köpa det. Linda hade inte velat ha ditt dessa knäppisar. Men vi kunde ju inte veta detta tidigare. Det har visat sig under resans gång nu efter att kontrakt var skrivit. Tur att Patrik var på tillträdet och Anders slapp vara med. Han hade inte kunnat stå emot deras sista krav utan förmodligen gett dem det de ville ha. Patrik var "stark" och vet ju också vad som gäller och inte gäller i fastighetsaffärer. De ville ha 10 000 kr i kompensation för två dörrar som stått i garaget och som de trodde ingick. Två sketna gamla dörrar från 1800-frost orkade de tjaffsa om och ville ha 10 000 kr i komp för! Ibland blir man inte klok på hur många idioter som vandrar i ett parskor. Patrik var benhård, tur det annars hade jag blivit än mer arg... Men det löste sig inte utan att mäklare tog med köparna ut och tydligen kom överens om att de skulle få 5 000 från hans arvode. Han sätt att lösa det på, för att behålla ett gott rykte i stan. Patrik och jag blev sura, när vi senare fick reda på detta via telefonkontakt. Hur kan man ge sådana puckon rätt när de har så fel?
Ja, ja ... Bara att bita ihop och släppa det. Jag hoppas att jag aldrig behöver se dem och att Linda skrämmer dem ordentligt i huset, för att de betedde sig så illa :)
En skiten sak att hänga upp sig på, jag har släppt det men det ger mig ändå inte någon lust eller välmående. Bara att inse att detta är en skit vecka och det lär komma fler av dem!
Jag saknar min älskade syster, jag saknar att aldrig mer få se henne, jag saknar att aldrig mer få krama henne eller att aldrig mer få en pratstund tillsammans. Jag saknar henne helt enkelt oerhört mycket.
En del säger att jag verkar stark trots allt men det är ingen som kan se eller känna hur jag verkligen mår inombords. Jag biter ihop och kämpar på men inom mig gråter jag varje dag, inom mig finns ingen lust eller ork för tillfället mer än till att ta mig igenom dagen. Ännu en skitdag men som jag tidigare skrivit så kommer det skitdagar tom skitveckor men det kommer också bättre dagar än andra. Jag hoppas att helgen kan ge mig lite ny energi och lust!
Välkommen underbara helg. Jag har längtat!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar