Haft en...

...Underbar helg med mina underbara hjärtan- Patrik och Smilla. Fredagen spenderades mesta dels hemma hos mormor och morfar med bad, båtåkning och grillning. Blev en ganska sen kväll då det var underbart att sitta ute på deras altan med fråge-lek,värme och utsikt över sjön. Lördagen sov Smillsen ända till halv åtta, kors i taket. Vi åt frukost, packade och gav oss mot Varberg. Tiden i bilen spenderades med kaffe, glass och lite frågelek till. Puh, det är inga lätta frågor hon ger oss minnsann... Flickan på sida 24 i Julia, har hon rött eller rosa läppstift? Inte en blekaste aning på de mesta av frågorna. Men underhållande var det ändå!

Väl nere i Varberg var det kaos, tror att alla Boråsare hade gett sig neråt. Just idag. Incheckningen i vår super mysiga stuga ute på Espevikscamping och nöjda med vårt val. Smillsen intog sovloftet med plats för 4:a och ville givetvis direkt packa upp, bädda sängen. och "mysa" till det. Hon gillade det. Sen full fart ner till havet där det vankades sol, bad, lunch och klipp-vandring. En mysig och väldigt skön eftermiddag avslutades sedan med att vi tog bilden till Tre Toppar för massor av god glass och därefter besök hos vår arbetskompis Anders med familj och Smillsen fann en ny vän i Emilia 10 år. Inte det minsta roligt när vi skulle åka hem till stugan igen men ack så skönt. Väl vid stugan blev det revben, grillad kyckling och lite annats mått och gott. Smilla ville gått ut och ätit på klipporna (och det hade vi bestämt när vi var på stranden) men timmarna sprang på alldeles för fort och det hanns inte riktigt med.
Vädret var underbart och det var så skönt att komma ner till havet. Min älskade syster älskade precis som jag havet och fanns med mig i mina tankar ständigt!

Söndag, frukost, städning och utcheckning för att slippa tider att passa. Halv dåligt väder så det blev inget besök till stranden utan ett besök på Varbergsfäsrning och medeltidadagarna därnere med riddarspel, lunch på ett mysigt ställ och lite storsande i Varberg hanns med innan vi påbörjade färden hemåt. Både jag och Smillsen måste varit trötta för vi kom inte långt innan vi båda satt snarkande i bilen. Så skönt. Det blir intensiva dagar med barn men väldigt härligt. Hon är underbar att ha nära sig och jag hoppas att hon ser mig/ oss som en trygghet.

Pappa Anders hämtade vid 18-tiden och vi, tro det eller ej, kom ut på en jogging tur. Helt otroligt skönt men jobbigt. Har nog fasen inte sprungit de senaste 9 månaderna och knappt rört mig sedan syster lämnade oss. Ingen energi eller ork har funnits till något sådant. Kände mig som en gammal tant när vi var ut på stil och snabbhet. Det var inte tal om något spurtande precis...hahaha.... Kan förstå att man lätt och snabbt går ner sig. Vilket jag har gjort, från att ha varit en övertränande ungdom till en slö åldring i sina bästa år.. Kanske kan satsa på att försöka bli i lite bättre form igen? Men måste ha ett mål, måste ha ett sikte, gillar inte att motionera för att, utan saknar då kämparglöden och tävlingsinstinkten som pushar mig framåt.

Får fundera på det, men först och allt skall jag försöka att ha en skön sommar, göra det jag känner för, utan måsten och tid för att känna, sörja och ta hand om mig själv i bearbetningsprocesse.

Livet blir sig aldrig mer detsamma och det gör inte bara ont att ha förlorat dig min älskade syster utan det gör också ont att se våra föräldrars lidanden.