tisdag 13 juli 2010

I dag slog verkligheten...

...Mig igen, min älskade syster finns verkligen inte mer. Hon valde verkligen att lämna oss och att lämna livet. Hon gjorde det, ingen tror att man någonsin skall behöva drabbas av. På väg hem från jobbet så hörde jag min mors röst på min telefonsvarare från den dagen då vi fick reda på det och alla jävla känslor kom tillbaka, jag kunde minnas vad klockan vad, vad hon sa och vad jag hann tänka innan jag fick reda på vad som hänt. Jag trodde att min älskade syster hade drabbats av en olycka, men fick snabbt svar på att så inte var fallet, och att hon inte längre levde.... Hur kan detta vara möjligt? Hur kan det vara möjligt att jag ALDRIG får träffa min syster igen? Jag kände allla hemska känslor igen, hur hårt det slog i mot mig och det klockslaget, vid vilken tid jag fick reda på det, minns jag som det värsta ögonblicket i mitt liv värre än något annat....... Det fick inte vara sant, men det var sant och det är det fortfarande. Det gör så jävla ont. Så ofattbart!

Tack för den smällen är allt vad jag vill säga idag. TACK så mycket!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar