fredag 26 mars 2010

Äntligen fredag!

Påbörjar min morgon med några rader här. Idag har jag inga kundmöten och det känns så skönt. Hade nog inte pallat det. Känns knappt som jag orkar med de samtal jag har framför mig idag (ett antal) och därför börjar jag med en mjuk start här sen en fika innan dagen påbörjas. Jag har ont i lungorna idag,känns det som , och mina händer får kämpa för att trycka ner tangenterna. Motigt värre låter det som idag. Men jag ska inte gnälla, jag ska vara glad över att det är fredag och jag ska vara glad över att finnas till.. Finns en del måsten i helgen men jag ska försöka att även koppla av en del och "bara vara" samt samla mina tankar och känslor.

Det finns en del praktiska bitar kvar att tänka på och se till att det blir bra för min älskade systers skull bla urnsättningen, som även det blir en uppslitande del i processen men ack så viktig. Jag vill att Linda snart får återföras till jorden och vi får en grav att gå till med vår sorg, en grav där vi är nära Linda och kan prata med henne. En vacker plats att vårda. Jag vet att Smilla ska få välja ut en fin plats på kyrkogården, en plats så hon kan stå och vinka till mamma ifrån sitt sovrumsfönster. Jag vill att det ska vara en vacker dag med vår i luften (vilket givetvis är svårt att planera)när fåglarna kvittrar av glädje och Linda finns med oss i vinden.

Därefter är det dags att börja ta tag i hus och hem... Att gå igenom vad som skall sparas och vad som ska överges. Vi ska spara allt som Smilla kan tänkas vill ha nu och kan tänkas vilja ha längre fram i livet. Så det kommer att bli en del. Jag vill också gärna ta hand om så mycket som möjligt för att få en än tydligare del av av Linda i vårt hem. Jag vill att en del av hennes saker alltid ska få finnas i mitt hem för att skapa en ännu större känsla av att hon finns med oss. Att kunna titta på de saker som hon en gång skaffat för att hon gillade det kommer göra så att känslan blir än tydligare av hennes närvaro. Det kommer ta tid och det kommer bli jobbigt att gå igenom hennes hem. Men vi är många och vi kommer att hjälpas åt. Vi får finna stöd hos varandra och hjälpa varandra genom det. Det måste ju göras även om det gör ont!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar