Vaknade upp i morse...

...Och livet kändes ganska ok. Det fanns energi i kropp och själv. Jag såg framemot dagen helt enkelt. Satte på bra musik på hög volym i bilen och försökte mig på att må ännu bättre. Det var riktigt skönt faktiskt och en bra start. Dagen har fortsatt i samma anda. Tills vår underbara kontakt på Lenbergs ringde och fråga om jag ville vara med och lägga ner mitt guldkors till Linda i hennes urna. Uppslitande tankar, var hon tvungen att ringa just idag....

Hur som helst så tackade jag nej till det då jag inte tror att jag mår bra av att vara med. Men vår kontakt Carolina ( som verkligen varit bra) ska be en liten fin bön och skicka alla varmasta och käraste tankar från mig till min älskade syster.
Jag ville lämna med mig något fint till Linda, något som jag håller kärt men insåg ganska snabbt att det inte finns något annat som jag håller kärt och som betyder mycket för mig mer än Patrik, Selma och min familj. Dessa kan jag ju inte lämna ifrån mig, utan de ska ge mig styrka att klara mig genom livet. Så mina tankar gick till ett smycke, ett smycke som jag alltid kan bära med mig och ett smycke som alltid finns nära Linda. Ett smycke som jag kan lägga min hand runt och krama när jag vill vara nära henne och finna styrka. Så fick det bli och jag införskaffade dem dagen innan begravningen sedan dess har det funnit runt min hals. Nu är det alltså, äntligen, dags för att lägga ner smycket hos Linda i hennes urna. Alla mina tankar är där på plats just nu och den närmsta timmen.

Jag sinförskaffade 4 st handgjorda berlock i form av ett kors och en liten vit pärla i mitten.Känns extra bra att veta att de är gjorda för oss- Ett till min syster, ett till mig och ett till mor och far.Mitt kors ska alltid finnas med mig, när jag vill finna styrka och vara nära min älskade syster så ska jag hålla korset i min hand och veta att vi är nära varandra. Det ska ge mig styrka att klara livet!

Jag hoppas att min älskade syster gillar min tanke och att hon ger oss extra styrka att ta oss framåt i livet. Jag älskar dig, älskade syster av hela mitt hjärta och saknaden efter dig kommer vara bestående i hela mitt liv. Det blir aldrig detsamma igen!